P-A-R-T-Y & en mycket trav-lig helg!

Som traditionen bjuder så ägde en av årets allra mest trevliga, eller kanske man egentligen borde säga trav-ligaste, helger rum i helgen som gick med bland annat Oslo Grand Prix på menyn. Det blev inte desto mindre trevligt av att vädergudarna dessutom visade sig från sin allra bästa sida. Fick besök av 2 kamrater från gamla Svedala redan på fredag eftermiddag, eftersom hela trav-ligheten inleddes då för vår del. Egentligen så hade det tjuvstartat redan på torsdag med lunchtrav, men det går ju som bekant inte att vara med på allt, så fredag fick bli vår start på helgens begivenheter. Och det blev ju en riktig smakstart på helgen med en V5:a som satt omgående. Âven om utdelningen inte var den största så blev ju inte stämningen sämre av det. Dessutom bidrog det ju till att finansiera delar av helgens aktiviteter (och drycker är väl bäst att tillägga). Med temperaturer på uppemot 30 grader så krävdes det ju en del för att hålla vätskebalansen i just rätt balans. :-)

När travet väl var över för dagen så var det ögonaböj ner från Bjerke till lägenheten för den sedvanliga "invigningsölen", kall som den var så rann den givetvis ner i strupen som en porlande vårflod. Mumma! Sedan blev det lite fixande av lite krubb, för dagen i form av hämtpizza, vilket satt som ett smäck. Sedan stod givetvis utgång i natten på programmet. Normalt brukar traditionen alltid innebära att vi håller oss till ett och samma ställe, John's, men här bestämde vi oss för att avvika från denna regel. Omväxling brukar förnöja, och gjorde det visserligen också, men det negativa kom ju dagen efter och då syftar jag inte på någon baksmälla, (den lyste med sin frånvaro, tack för det!), utan snarare det faktum att man vaknade upp på morgonen med rejält öronsus till följd av ljudvolymen som tydligen var högre än vad som var njutbart, även om ingen av oss la direkt märke till det där och då. En¨"höjdare", men ändå inte, if you catch my drift. Som väl var släppte det senare under dagen. Det var väl egentligen det enda negativa på hela kvällen och helgen, (även om stället som sagt inte riktigt nådde upp till "John's-klass"), och det är inte så illa pinkat.

Frukosten på lördag smakade verkligen mera, laddad som man var inför dagens V75:a, där en jackpot på 44 millar hägrade. Diskussionen gick friskt runt frukostbordet om spikar, kuskar, garderingar eller "korta" lopp, you name it. Teorier antogs och andra förkastades i bästa Sverker-anda. Men det stannade dock vid det, just en hägring. Som så många gånger torskar man på spikarna. Nu blev det dock ingen hög utdelning med tanke på att det var mest favoriter, men det är klart att lite påfyllning i plånkan tackar man ju aldrig nej till, oavsett om bidraget är stort eller smått. Solen gassade verkligen denna dag och sololjan kom verkligen väl till pass. Spelmässigt var det som sagt inte speciellt mycket att glädja sig över, men när man märkte vartåt det lutade, så var det bara att hålla en låg profil och rikta uppmärksamheten mot söndagen istället. Men dock inte utan det obligatoriska John's-besöket på lördagskvällen, som kort och gott är ett riktigt schysst hak. Innan vi hamnade där blev det dock lite förfest i "Casa del Stenis" med idel drinkar och lite Robert Gustafsson, "Bertil" och "Tony Richardsson" är självklara stämningshöjare på varje förfest. Mnnjjjaaaaa (som Bertil brukar säga)!!!

Med humöret i topp och en hel del gott innanför västen styrde vi dock kosan mot John's. Som leverar - varje gång. Bra musik, en god del klassiker, men också en hel del stycken av modernare snitt, passar i stort sett gemene man och kvinna. Dessutom en bra mix åldersmässigt. Ena kamraten lyckades dessutom hitta en hel del värmningsvinnare, men tyvärr var ju inte dessa spelbara. ;-) Själv hittade jag mina precis innan vi åkte ned, men mer om detta senare. Den här gången slapp vi vara med och stänga stället, vilket faktiskt har hänt - det är dock en helt annan historia. Med andra ord förstår ni säkert att det inte blev så mycket sömn under helgen, men här i landet har man ju helg på måndag, tack för det!

Så kom då söndagen och själva dagen för huvudattraktionen, Oslo Grand Prix, med idel flotta ramlopp, så det var ju egentligen mest att sitta och njuta av den härliga sporten och göra en liten V65:a, vilken även idag resulterade i idel favoritsegrar, förutom själva huvudloppet där en 22-stänkare, L'amiral Mauzun, satte huvudet först efter att ha serverats ett riktigt smörlopp av kusken Tony Le Beller. Denne vann ju Elitloppet förra året och utan att egentligen ha gjort någon speciellt lycklig så långt i år, så visade han nu med eftertryck att han är back in business.

En annan som hade en riktigt bra dag var Goop jr. (Björn alltså) som på nio uppsittningar lyckades kapra åt sig inte mindre än 5 segrar på 9 körda lopp, viket innebar ca. 650.000 lusidorer inkörda, med andra ord en hyfsad dagpenning. Räkna med en provision på 10% samt att ett par av segrarna dessutom ägdes av familjen Goop, så förstår ni att det blev en rätt så lukrativ dag. En mycket strong prestation, helt klart, med tanke på konkurrensen, och det är bara att ta av sig mössan. Dock brände han i huvudloppet med dagens hemmahopp och publikmagnet, Steinlager, som tyvärr felade direkt när bilen gick iväg. Reparerade dock strålande och spurtade in till en fin femteplats, men frågan är om inte det var segern som rök? Sitter med en känsla av det i alla fall. Men även om det är en viss skillnad på 65.000 och 1.500.000, så såg i alla fall hästen riktigt vass ut och här kommer det säkert mera. Revansch i Elitloppet månne? Som jag nämnde så gjorde jag ett lir precis innan vi stack ut på lördagkvällen, 6 kusar, ett par givna vinnare och några platsspel, vilka alla trillade in undan för undan gjorde att helgen spelmässigt slutade i dur för min del. Någon ville bestämt hävda att detta kunde sorteras in under kategorin "fyllespel", men det kan jag lova att det inte var. De allra flesta vet ju som sagt att alkohol & spel inte går ihop. :-)

Av rätt naturliga skäl gick söndag kväll i lugnets tecken, lite sliten som man var efter 2-dagars party, men faktiskt inga andra sviter än som så. Det gick till och med bra att kravla sig upp ur sängen på när telefonen ringde båda samtliga dagar, vilket inte brukar vara min starka sida, speciellt som jag inte tillhör den morgonpigga skaran och dessutom i kombination med sena nätter, så är det normalt sett inte någon god kombination, men alla farhågor var som bortblåsta. Antar att det beror på att man gav blanka tusan i att känna efter om man var trött eller inte, då det helt enkelt var för kul. Kanske får man fortsätta med det tänket. Tål onekligen att funderas på, även om jag nog egentligen är långt ífrån övertygad.

Men det var ändå som sagt inte helt fel med en ledig dag på måndag att softa lite på, blev bland annat en lägenhetsvisning och en hel del tid ute i solskenet. Allt som allt en riktigt lyckad helg i trevligt sällskap. Och därmed är det bara 363 dagar tills det är dags igen, and I can't wait... ;-)